Today, april 2008, we have the answer. Here follows the Swedish version, which will be translated in due time:

När särvux hämtades hem till kommunen var det en besparing. Sedan höjdes stegvis budgeten från 1,5 tjänster till två och tre heltids-tjänster. Nu återgår situationen nästan till utgångsläget. Eftersom alla har rätt till särvux har alla särvuxsökanden fått plats. Därför finns vårterminen 2008, frånsett dödsfall, självmord och avslutat kurs, ca 54 särvuxelever. Särvux är enligt en f d särvuxförälder en 'plus-lag'. Och! inte längre det det var när försöksverksamheten startade 1971. Daglig verksamhet är samhällstillvänd och fritidsmöjligheterna många. Patriks och Håkans politiska intresse satt kommunens särvux för kommunens och riksdagens politiker i rampljuset. Trots detta särvuxsparas. Att spara är ofta nödvändig: att ta ett steg tillbaka och ge utrymme för nyskapande kreativitet. Men kommunens sparbeslut har lagt grunden för konkurens bland särvuxeleverna som är medvetna om sin samhällsställning och sin plats i den egna gruppen. Ett annat sätt, grundad på tidig information, på samverkan och delaktighet har varit möjlig och inte det nuvarande med drag av ghettons Judenrat.

Judenrat From Wikipedia, the free encyclopedia Jump to: navigation, search Judenräte (singular Judenrat; German for "Jewish council") were administrative bodies that the Germans required Jews to form in each ghetto in General Government (the German occupied territory of Poland), and later in the occupied territories of the Soviet Union. The Judenrat was an important extension of Hitler’s government and was charged with solving the problems that arose in the occupied community. The Judenrat operated post offices, hospitals, soup kitchens, day care centers, and vocational schools. They also collected taxes and paid salaries for certain types of work. These bodies were responsible for local government in the ghetto, and stood between the Nazis and the ghetto population. They were generally composed of leaders of the Jewish community (with the exception of the Soviet Union, where Jewish organizations were eliminated in 1930s). They were forced by the Nazis to provide Jews for use as slave labor, and to assist in the deportation of Jews to extermination camps during the Holocaust. Those who refused to follow Nazi orders or were unable to cooperate fully were frequently rounded up and shot or deported to the extermination camps themselves. In a number of cases, such as the Minsk ghetto and the Lachwa ghetto, Judenrats cooperated with the resistance movement. In other cases, Judenrats collaborated with the Nazis, on the basis that cooperation might save the lives of the ghetto inhabitants.[1] "The Community Council - the Judenrat, in the language of the Occupying Power – is an abomination in the eyes of the Warsaw Community…" — Chaim A. Kaplan, 23rd April 1941.